Valet och blandningen av det ljudande materialet kan skapa ett övergripande mönster som täcker hela filmen. Rytm, melodik, harmonik och instrumentering kan påverka tittarens känslomässiga upplevelser. Dessutom kan en melodi eller ett tema sättas i samband med en särskild person, plats, situation, handling eller idé. Genom att arbeta med sådana motiv kan filmskaparen subtilt jämföra scener, peka ut utvecklingslinjer och antyda outtalade åsikter.

Musiken ger tidskaraktär
Ett bra exempel finns i George Deleues filmmusik till Truffauts Jules och Jim. Musiken speglar tiden som filmen utspelas i Paris mellan åren 1912 och 1932. Flera av melodierna är skriva i en stil som påminner om den tidens mest etablerade franska kompositörer - Debussy och Sati. Praktiskt hela filmens musik går i 3/4 takt. De viktigaste melodierna spelas i A-dur eller i angränsande tonarter. Dessa beslut i takt och tonart hjälper till att göra filmen till en helhet. De ingående melodierna får en speciell funktion i berättandet t.ex. Catherines ständiga sökande efter frihet och lycka utanför det etablerade samhällets normer beskrivs genom att hon sjunger Tourbillon (virvelvinden) en sång som säger att livet består av ett ständigt, utbyte av galanta romantiska kavaljerer. [Åter till sidans början]

Melodier sammankopplas med platser
Platser kan också kopplas ihop med melodier. En speciell melodi hörs alltid när någon av filmens personer besöker ett kafé. Efter det att åren går så ändras framförandet av melodin ifrån ett mekaniskt självspelande piano till en mer jazzig version utförd av en svart pianist. Personernas allt mer ansträngda och komplicerade relationer speglas i musiken genom att melodierna förändras. En lyrisk melodi hörs först när Jules, Jim och Catherine är ute på landet och cyklar till en badstrand. Denna "idylliska" melodi spelas återigen vid alla de tillfällen som trion återförenas. Men allt eftersom åren går spelas den allt långsammare och med en mer återhållen instrumentering. Dessutom går melodin i moll istället för som tidigare i dur. [Åter till sidans början]

Den farliga kärlekens melodi
En annan melodi som dyker upp i olika skepnader är Jim och Catherines melodi Den farliga kärleken. Denna värdiga och skimrande vals hörs första gången när han besöker hennes våning och ser på när hon häller ut en flaska vitriol i hon. Syran säger hon är till för "ljugande ögon" Därefter är det detta harmoniskt instabila tema - det påminner om Saties Gymnopedies för piano - som används för att understryka Jim och Catherines svindlande obeslutsamma kärleksaffär. Ibland så ackompanjerar temat passionerade scener men vid andra tillfällen så speglar det deras växande förtvivlan när deras illusioner alltmer bryts sönder och faller samman. [Åter till sidans början]

Gåtfullhetens melodi
Det mest varierade temat hörs först i flöjten när Jules och Jim träffar på en gammal staty. När de senare möter Catherine upptäcker de att hon liknar statyns ansikte. Musiken bekräftar den likhet genom att spela temat igen. Genom hela filmen förknippas detta melodiska tema med Catherines gåtfulla och mystiska sida. I filmens avslutande scener får detta gåtfullhetens motiv karaktär av hotfullhet. "Basgången" - som spelas på harpsikord och stråkar - får en dominerande plats i ljudbilden och dränker träblåsarna som spelar melodin. Detta skapar en pulserande oro. Denna "farans" vals förstärker Catherines bråk med Albert och följer henne i den slutliga hämnden, när hon begår självmord genom att med Jim som passagerare kör ner i en flod. [Åter till sidans början]

Musiken berättar det outtalade
När väl ett melodiskt tema väl har valts, kan det användas för att skapa associationer. I samband med Catherines och Jims första riktiga samtal efter kriget så spelas först den basgångs-dominerande varianten av "gåtfullhetstemat" för att sen följas av kärlekens tema. Det fungerar som en musikalisk kommentar om att kärleken kan hålla tillbaka Catherines farliga sida. Detta kärlekstema följer dem i kameraåkningarna när de vandrar genom skogarna Men i scenens slut, när de tar farväl av varandra så påminner den ursprungliga träblåsversionen av "den farliga kärlekens tema" faran som Jim utsätter sig för när han blir förälskad i henne. Samma typ av musikkommentar finns till sängscenen i Jims och Catherines förhållandes slutfas. När speakern säger att det var som om de redan var döda så spelas "den farliga kärlekens tema". Detta gör att död förknippas med deras kärleksaffär och scenen fungerar som ett förebådande till deras olyckliga slut. [Åter till sidans början]

Musiken skapar sammanhang
I filmens sista scen under kremeringen av Catherine och Jim tar musiken aktiv del i berättandet. När bilderna av kistan tonar till närgångna bilder av kremeringsprocessen så övergår "gåtfullhetens tema " till sin hotfulla variant.- "farans vals" Senare när Jim går därifrån så berättar speakern att Catherines önskan var att hennes aska skulle spridas för vinden, då glider stråkarna över i en svepande "virvelvindens" vals. Musiken sammanfattar i filmens slut Catherines tre sidor som attraherade männen. Det var hennes gåtfullhet, farlighet och aptit på nya upplevelser. Filmmusik kan bidra till att hålla samman filmens form genom att musiken har en förmåga att skapa sammanhang mellan idéer, personer och platser.

[Åter till sidans början]

Sven E Carlsson 11/3 1997

Soundtrackets hemligheter

Soundtrackets hemligheter vänder sig till dig som är intresserad av ljud som berättarkomponenter till bild (film, spel, bildspel, digitalt berättande m.m.)

Soundtrackets hemligheter är en distanskurs utan fysiska träffar. Kursen går med studietakt motsvarande 25% av heltid.

Kurstid:10 september - 21 december 2007

För mer info och anmälan besök www.natbildarna.nu
- Klicka på kursutbud!