F
I L M L J U D
![](fight1.jpg) |
oupptäckt
gestaltande
potential |
|
Sven
E Carlsson rapportar från filmljudseminariet "Film Sound as Means
of Expression" 13 - 16 januari 2000 i Köpenhamn.
Först kom
stumfilmen, sedan kom pratfilmen och vi väntar fortfarande på
ljudfilmen!
Många filmer
är så fyllda av dialog att det inte finns utrymme för gestaltande
ljudeffekter.
Flera ljudläggare
börjar nu emellertid våga måla med hela ljudpaletten -
och även med den genomskinliga färgen: tystnad. |
Film
Sound as Means of Expression riktade in sig på den konstnärliga
sidan av filmljud. Det gjorde att diskussioner om ljudbibliotekens förtjänster
och brister i det dagliga arbetet saknades. Något som inte heller
nämndes var den verklighet av ointresse som fortfarande möter
många som arbetar med ljud till bild. Det finns ett otal berättelser
hur producenter glömt bort att ge "credit". När filmljudet väl
ges credit i eftertexten kan det bli strax före chauffören till
filmteamets mobila toalett. Det är inte förvånande att
många filmljudarbetare har resignerat när den kunskap om ljudets
uttrycksmöjligheter som de besitter inte tas tillvara.
Enligt
Walter Murch (Apocalypse, Sista natten med gänget,
Gudfader trilogin), finns i varje generation fyra - fem regissörer
som jobbar aktivt med ljudets berättande möjligheter. För
kreativa filmljudarbetare är det en förmån att få
samarbeta med en ljudintresserad regissör. Ljudläggaren Randy
Thom (Forrest Gump, Kontakt) fick möjlighet att arbeta
med David Lynch i filmen Wild at Heart. Randy Thom blev efteråt
så utarbetad och mentalt slut av David Lynchs höga krav att
han hade svårt att arbeta i ett halvår. Trots det skulle Randy
Thom idag direkt svara "ja med glädje" om han åter fick tillfälle
att arbeta med David Lynch.
Påfallande
ofta använder både regissörer och ljudläggare musik
som metafor för att beskriva sitt sätt att nalkas ljudeffekternas
berättande möjligheter. David Lynch verkar till och med se sina
filmer som musik (även bilderna är inspirerade av musik) I Lost
Highway användes rumsatmosfären som bearbetades för
att skapa rätt stämning. David Lynch använder ljudeffekter
som musik och musik som ljudeffekter för att skapa stiliserade emotionella
ljudrum. David Lynch tycker om att själv experimentera med ljud och
musik. Att arbeta med David Lynch är ge sig ut på en upptäcktsfärd
i filmljudets gestaltande möjligheter.
Flera av föredragshållarna
nämner ordet orkester för att beskriva ljudmixning. De anser
vidare att de olika komponenterna i surroundsystemet skall betraktas som
instrument. Som i ett orkesterarrangemang bör de tekniska möjligheterna
användas med urskiljning. Walter Murch med flera föreläsare
ogillar starkt trenden att försöka göra biopubliken "döv"
genom att kontinuerligt låta ljudvolymen vara hög i biosalonger.
Det är något som de beklagar. Hög volym är ett uttrycksmedel
som ska användas med måtta.
Ljuddesigner
Gary Rydstrom (Jurassic Park, Titanic) beskriver att han
utgår från ljudeffekternas rytmiska kvalitéer. Gary
Rydstrom ser ljudeffekterna som olika instrument och väljer ljudbilder
som befrämjar rytm. I scener med skottlossning lyfter Gary Rydstrom
hellre fram träffljuden än vapnens avfyrningsljud. Möjligheten
att variera är större med kulornas träffljud. Även
om Gary Rydstrom använder ett fåtal ljud som får dominera
ljudbilden, som i Terminator 2, anser han att de tillsammans
skapar en rytmisk musikliknande struktur. Tystnad kan vara en stark gestaltande
komponent. Gary Rydstrom berättar att det var i filmen Terminator
2 som han lärde sig att tystnad kan fungera. Ett exempel på
detta är när Arnold Schwarzenegger far genom luften på
en Harley motorcykel.
Många ljudläggare anser
att ljudeffekter är känslornas språk. Det gäller att
få publiken att uppfatta bilden på olika sätt beroende
på valet av ljudeffekt. Ser publiken en ljudkälla i bild som
en skällande hund brukar hundskall vara det naturliga ljudet. Karaktären
på hundskallet kan genom ett mer kreativt arbetssätt ändras
så att hundskallet blir till en blandning mellan lejonvrål
och tjutande tågbromsar, blandat med äkta hundskall. Detta för
att skapa stämning mer anpassat till dramat.
Ljudläggare använder gärna
ordet "ljudpalett" för att beskriva de ljud som kan komma från
ljudkällor i en miljö. Framför allt är de intresserad
av att berätta med ljud av emotionell karaktär. Förklaringen
är att få åskådarna noterar ljudeffekter från
ljudkällor som är sannolika i miljön. Tagningar med subjektiv
kamera gör att ljudpaletten blir bredare och detta ökar uttrycksmöjligheterna.
Walter Murchs öppningssekvens i Apocalypse har varit skolbildande
för denna typ av ljudläggning som kallas POV sound (point of
view sound)
Ett senare känt exempel är
Gary Rydstroms ljudgestaltning i inledningen av Menige Ryan
och scenerna från landstigning i Normandie. När regissören
Kathryn Bigelow samarbetade med Gary Rydstroms resulterade även det
i nyskapande surroundljudläggning. I inledningssekvensen av filmen
Strange Days dras åskådaren in som deltagare
i en ungdomsligas rånförsök. Det sker med hjälp av
rörlig handkamera och genom att rösterna kommer från både
främre och bakre högtalare.
Något
som många deltagarna på seminariet Film Sound as Means of Expression
uppskattade var den lätt "skruvade" ljudläggningen som Bröderna
Coen och ljudläggaren Skip Lievsay står för i Barton
Fink. Framför allt var det ringklockan i receptionen som har
en orealistiskt lång efterklang som man talade om. Många deltagare
pratade även om engagemanget hos Skip Lievsay i återskapandet
av en korrekt ljudbild av en myggas flygande. Skip Lievsay tyckte att han
hade fått till myggljudet, men ljudbilden kändes fel. Han rekonstruerade
därför myggans surrande genom att på en pinne sätta
små freestyle-högtalare och sedan låta pinnen följa
myggans rörelser. Exemplet kommer från scenen där filmens
huvudperson vaknar upp med en mördad kvinna i sängen.
Den
aktuella film som nu uppmärksammas för sin goda ljudläggning
är Fight Club. Regissör David Fincher har fortsatt
sitt samarbete med ljudläggaren Ren Klyce efter filmerna Seven
och The Game. I en inspelad intervju berättade David
Fincher hur han litade på att Ren Klyce skulle skapa ljud anpassade
efter dramats behov. Ren Klyce berättade om hur stimulerande det var
att förslag togs på allvar av David Finch. Ren Klyce kom på
ett tidigt stadium in i den skapande processen och kunde påverka
upplägget. Ren Klyce inspelningsestetik är att den naturliga
rumsakustiken ska spelas in. Han höll på att driva foleyteamet
i Fight Club till vansinne genom sin noggrannhet. Teamet
fick bland annat spela in fotsteg på nätterna i inspelningsstudion.
(ett helt hus hade byggts inne i studion). Skådespelarnas klackar
var filtbelagda under själva inspelningarna.
William Flageollett (Den blå
filmen, Veronikas dubbelliv, Atlantis) anser att först kom
stumfilmen, sedan kom pratfilmen och att vi fortfarande väntar på
ljudfilmen - på filmer där ljudet och bild arbetar integrerat.
Alldeles för många filmer är fyllda av så mycket
dialog att det inte finns utrymme för gestaltande ljudeffekter. Det
är viktigt av att ljudläggarna får tid att samarbeta med
nyfikna filmskapare så att de tillsammans kan testa gränserna
för det audiovisuella berättandet. Flera filmljudarbetare delar
William Flageolletts åsikt att det finns mycket kvar att göra
när det gäller filmljudets gestaltande möjligheter.
Den
som aktivast i världen idag försöker få tillstånd
en ändring är Randy Thom. Både musik och ljud kan uttrycka
negativa känslor som hot och kaos. Däremot verkar det finns få
ljud som kan uttrycka glädje och lycka. Enligt Randy Thom verkar de
positiva ljuden vara begränsad till fågelkvitter och barnskratt.
I Kontakt experimenterade Randy Thom med en gestaltande
tystnad som berättar mer om tomheten i den yttre rymden än vad
någon ljudeffekt kan göra. Han lät under den långa
baklängesåkningen i starten av "Kontakt" ljudet övergå
från en kakafoni TV/Radio utsändningar till en tystnad där
endast publiken och högtalarnas eget brus hörs. Via föreläsningar,
artiklar på webben och aktivt deltagande på webboards och e-mallistor
försöker Randy Thom sprida budskapet att filmer bör designas
för ljud. Han anser att manusförfattarna bör ges möjlighet
att lära sig filmljudets gestaltande potential och har därför
genomfört flera seminarier med inriktning mot manusskrivande och ljud.
Att experimentera innebär inte
alltid framgång. Många har reagerat på dialogljudet under
några långa tagningar i David Lynchs nya film Straight
Story. Randy Thom skriver i E-mallistan "Sound-article-list",
"When the first of those ultra
quiet scenes appeared, it was evident that lots of people in the audience
assumed something was wrong with the sound system in the theater. At least
four or five were shouting for the sound to be "turned up." But I only
smiled. I was fairly sure David meant it to play that way. I think it was
an experiment that didn't work (because it "took people out of the movie"
as they say), but I admire David for his willingness to experiment, so
I can't fault him for occasionally going too far. God knows I've done it
a few times. " (www.egroups.com/group/sound-article-list)
Det är därför Randy
Thom i sina föredrag brukar använda dessa tänkvärda
ord "Hantverkaren gör allt för att undvika misstag medan konstnären
använder olyckshändelsen som en oväntade resurs för
sitt fortsatta skapande."
|
Sven
E Carlssons artikel
FILMLJUD
-
oupptäckt gestaltande potential
är publicerad i
Monitor 3/2000
sid 58-61
Monitor
är en tidskrift för ljud, ljus & bild. Tester, reportage,
bevakning av den senaste video/TV-tekniken m.m |
Sven E Carlsson
är verksam som medialärare vid Birka
Folkhögskola. och är hedersmedlem i Föreningen
Svenskt Filmljud
Kontakta Sven
om du vill ha en föreläsning i kreativt filmljud
E-post svene.carlsson@folkbildning.net
Tfn 0705606118
Film
Sound as Means of Expression
I seminariet "Film Sound as
Means of Expression" föreläste följande ljudläggare:
-
Walter Murch (Apocalypse,
Sista natten med gänget, Gudfader trilogin)
-
Tom Fleishman (Lammen
tystnar, Maffiabröder)
-
William Flageollet (Det
stora blå, Veronikas dubbelliv, Den blå filmen)
-
Vladimir Sharun (Stalker)
-
Vladimir Persov (Mor och
son)
De flesta av föredragen
var redigerade ljudupptagningar. Diabilder av föreläsaren visades
samtidigt. "Radioföredragen" avbröts med filmexempel.
Inspelade föreläsare
var:
-
Randy Thom (Wild at Heart,
Forrest Gump, Kontakt)
-
Skip Lievsay (Maffiabröder,
Barton Fink, Kudun)
-
David Finch (Seven, The
Game, Fight club)
-
Ren Klyce (Seven, The
Game, Fight club)
-
Gary Rydstrom (Terminator
2, Jurasic Park, Strange Days, Menige Ryan)
-
David Lynch (Blue Velvet,
Twin Peaks, Wild at Heart, Lost Highway)
-
Frank Gaeta (Lost Highway,
The Opposite of Sex)
-
John Ross (Lost Highway,
American History)
-
Álexandr Sokurov (Mor
och son)
-
Patrice Grisolet (Det
stora blå, Atlantis, Nikita och Leon)
|
Läs mer:
Film Sound Design
www.filmsound.org
Oxford University: "...an excellent collection of resources and links.." |
HEM
|